Repetition.

Vad fint det känns att ni är några stycken som tittar in här varje dag även fast jag skriver typ ett inlägg i månaden.

Jag mår bra, har det bra och allt känns bra. Jag har saknat Sverige rätt mycket de senaste dagarna. Saknar människorna, tystnaden och all natur. Jag låter som en tant. Men ja, saknar att bara sitta tyst liksom. Det är inte tyst någonstans här. Men här är bra på så många andra sätt.

Tate är fortfarande hemskt bra. I Söndags hade vi nyårsfest med tema twilight, vi fick cocktails och buffé och hade kypare som serverade cupcakes till efterrätt. Sen var det dansgolv och alla våra högsta, väldigt respekterade chefer hade tröjor som det stog "Team Jacob" på, och så röjde de på dansgolvet. Var en hemskt rolig syn. Beskriver arbetsklimatet rätt bra ändå. Det ska vara roligt.

En annan bra sak är alla fina människor som finns här, som på bara några månader har lärt sig att på direkten känna på sig om jag är ledsen och alltid, alltid frågar vad det är som är fel. Värt så himla mycket.


London you are my friend.

Hej kära bloggläsare. Förbered er på ett långt och högst informativt inlägg. Jag behöver skriva av mig.

Jag lever och frodas men är gräsligt trött just nu. Det har gått i ett sedan jag vet inte när. Jag hinner inte stanna upp och andas eller äta nåt annat än en chipspåse och coca cola. Vi är extremt reducerad styrka på jobbet vilket innebär 6-dagars arbetsveckor och vi får springa våra arslen off. Om det inte vore för att jag trivdes så extremt bra på Tate skulle jag nog lägga mig ner och gråta av 45+ timmars veckorna. Men som sagt så älskar jag ju att vara på Tate. Så jag biter ihop trots att jag är slut. Somnar så fort jag kommer hem och lägger huvudet på kudden. Vaknar sedan för att gå till jobbet igen.

Känner hur jag inte lever ett sunt liv just nu. Sover för lite, äter dålig mat, hoppar över mat och äter godis, dricker alkohol, jobbar och stressar, oroar mig över boende, städar för lite och är sjuk. Skulle kunna vara total misär. Men London gör det värt det.

I Söndags var det ett event på Tate som var så sjukt jävla coolt att jobba på. Efterfesten för en ny Disney-producerad film: Tron. Glee-casten var där och jag höll på att tappa fatet med kanapeer när jag såg dem. Stjärnglans. Daft Punk hade gjort soundtracket så de var där också. McFly, Jeff Bridges och massa fler kändisar som jag inte har nån koll på. Turbine Hall var så omgjort att jag inte kände igen mig. Otroligt häftig lokal att ha fest i. Var rätt svårt att servera kanapeer på ett smockat dansgolv vill jag lova. Tänk er att gå runt med en bricka och försöka vara professionell på dansgolvet på Etage. Går ju inte. Men grymt roligt var det. Sen fick vi åka taxi hem till dörren, tack snälla Tate för att ni ser efter era medarbetare så himla mycket.



Idag gick jag upp i ottan för att vara på möte hela dagen på Tate Britain. När jag varit där i en timme ringer min manager och säger att de behöver mig. Det var bara att åka tillbaka genom hela stan. Mycket jobb just nu som sagt. Jobbjobbjobb. Men jag har det så bra så bra.
Puss

Hell.

Idag var jag ledig och tog en sväng till British Museum. Alltså vad ska man säga. De hade hur mycket prylar som helst och man orkade inte ens kolla på hälften. De hade typ inget brittiskt konstigt nog utan mer egyptiskt och romerskt. Visst, det var coolt att se mumier. Men seriöst, är det meningen att man ska bli exalterad över en lerkruka från 1000-talet? Visst den är jättegammal, men det är bara några gubbar målade på. Vi har lerkrukor nu också, och vi har iphones och ipads liksom. DET är väl coolt om nåt. Därför gick jag till applestore efter det.

Blev stannad på gatan av en kille som representerade utsatta barn eller nåt och jag gick såklart med på att donera 10 i månaden till nåt som jag inte vet vad det är. Jag är så himla snäll men ångrar mig redan. Helvete. Är säkert lurad och kommer inte ha några pengar kvar på kortet nu och så kommer de ringa hela tiden och maila och helvete också.

Lets stick together!

Idag var jag ledig och hade en fin dag. Hann med Carnaby Street, St James Park, Green Park, Hyde Park, Harrods, städa huset OCH chilla. OCH sova ut. Det var superfint väder idag också. Sol och klar luft, blå himmel. Det är så fint här. Imorn är det jobb igen, roligt!

Fick idag förfrågan om att jobba på Bryan Ferrys releasefest för nya skivan. Jag gillar ju tillochmed Bryan Ferry! Sådär gubbigt på ett härligt sätt utan att bli äckligt. Ni vet. Ibland repeatar jag den här låten på min ipod, men det är lite hemligt.


Dagens London-betraktelser.

1. Älskar alla män och kvinnor i kostymer/ dräkter som på väg till/ från jobbet går i rask takt i sina kostymer/ dräkter samt JOGGINGSKOR! Ser så sjukt opassande ut till kostymer/ dräkter men är samtidigt så roligt att jag fnissar varje gång jag ser dem. Kostymer/ dräkter och stora, klumpiga, fotriktiga skor. Dessutom måste de ju vara lagom svettiga när de kommer fram till kontoret efter en powerwalk. Gött så.

2. Älskar barnen i skoluniform. Jag ska också börja klä mig i kort kjol, knästrumpor, skjorta och finstickad tröja. Varje dag.

3. Älskar busschaufförer som vinkar till varann. Hejhej! liksom.

4. Älskar London.

Två observationer om London.

1. Moorgate låter som Mordor. Läskigt.

2. Millenium Bridge är asläskig när det regnar och stålgolvet blir halt. Spring aldrig på Millenium Bridge. Min största rädsla just nu är att ha bråttom, halka och ramla ner i Themsen på väg till jobbet. Min näst största rädsla just nu är att fastna i den mycket tvivelaktiga hissen på jobbet som enligt uppgift stannar lite när som helst. Eeeeeeh.

Breakfast Club.

Jag har hittills hunnit besöka The Breakfast Club två gånger. Det är en restaurang där indiekidsen trängs och köar för att få äta frukost (eller iallafall frukostmat vilken tid som helst). Sjukt mycket gott, svårt att välja och mycket mat för pengarna. Man vill ha allting. Nedan: Varm choklad med marshmallows, Martina med färskpressad apelsinjuice, The All American (korv, bacon, potatis och lök, ägg och pannkakor med lönnsirap. namnam), espresso, pannkakor med bär och lönnsirap, espresso igen.


RSS 2.0