Ett svepande andetag.

En blandning av samtal med vänner, bloggläsning, bokläsning, musiklyssning och tv-series-tittning har gett mig någon sorts ny nyttig insikt om livet. Att livet är konstant. Allt är samanhängande. Jag planerar för nästa år som om det är en annat del av mitt liv och inte har något med det livet jag lever nu att göra. Men det är samma. Jag har glömt bort det. Det jag gör nu är mitt liv. Det jag vill göra senare kan jag göra nu. Det är samma.

Jävligt skrämmande insikt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0