nejnejokej

Idag var det en kille som friade till sin flickvän på restaurangen. De hade fått reservera ett bord trots att man egentligen inte får och jag visste liksom att han skulle fria för det var en anteckning om det i datorn. Jag såg hans nervösa, flackande men bestämda blick och hennes ovetande babblande. Sen fick de champagne och han gick ner på knä och jag stod och stirrade och fick typ gåshud och sen kysstes de och höll varann i handen jättejättelänge. Sen tackade de mig. Ja varsegod liksom. Tack själv. Kärlek är väl rätt fint ändå antar jag.

Idag var jag ledig och hade en fin dag. Hann med Carnaby Street, St James Park, Green Park, Hyde Park, Harrods, städa huset OCH chilla. OCH sova ut. Det var superfint väder idag också. Sol och klar luft, blå himmel. Det är så fint här. Imorn är det jobb igen, roligt!

Är hemma i Falun för några dagar. Det är skönt. Tid att andas. Allt är tyst, mörkt, mysigt, lungt, det luktar gott och det är frisk luft ute. Det finns natur utanför dörren och det finns många människor jag älskar. Svensk TV och pappas mat. Det är ju här jag hör hemma egentligen. Det är fint att veta att det här alltid kommer att finnas här. Och det kommer vara likadant och jag kommer vara lika välkommen när det än är. Och det kommer alltid vara sig likt så när på en ny matta i vardagsrummet.

Ont i huvet, gjorde massa fel på jobbet och orkade inte vara trevlig mot gästerna, känns som att alla hatar mig, känns som att jag inte har nån koll på nånting, känns som att alla tycker att jag är konstig.

Idag: fyra timmars utbildning/kurs/fortbildning. Vi pratade om tate, att skydda varumärket och hur stolta vi bör vara över att jobba på världens ledande museum för modern konst. No shit. Är så jävla stolt så jag nästan spricker. Är så himla glad över att ha hamnat på ett företag som månar om sina anställda och vill deras bästa. Ett företag som informerar de anställda om det som händer, inom konsten och inom företaget. Att få betalt för att lära sig om service, hur man pratar med människor och hur man framställer sig själv är helt sjukt bra och jag kommer ha användning för det hur mycket som helst i framtiden. Får gratis mat och tusen (utan överdrift) andra förmåner.

Idag är en bra dag och en jobbig dag. Vi börjar med det bra. Alla på jobbet är sjukt trevliga och jag kunde inte trivas bättre. Idag är det Söndag vilket innebär att alla slutar sina pass samtidigt vilket aldrig händer annars. Söndag innebär också ett glas vin i baren när alla kunder har lämnat byggnaden och det innebär överbliven mat att frossa i. Det innebar även just idag en privat visning av Gaugauin. Tackar man ju inte nej till.

Mina fötter är helt uppsvälda över dåliga skor och mååånga timmars stående på jobbet. Men det gör ingenting, för jag trivs så bra att jag nästan inte ens vill gå hem när de skickar hem mig för dagen. Så det är gött. Allt jag tänker på är TateTateTateTate just nu. Har dessutom lagt mig till med ett väldigt fånigt wannabe-brittiskt-uttal när jag pratar med snobbiga britter. Det kommer från ingenstans ut ur min mun och när jag har pratat tänker jag "haha, vafan!!!". Är också intressant hur sjukt olika människor är. Vissa skriker på en för något och vissa kramar om en för samma sak. Alla vill olika.

Men det är gött. Peppar peppar.

Daniel och Oskar, dom kan dom. Speciellt på var sitt håll.
Jag tog en kula för dig och fick en smula tillbaks. För dig ska jag göra det tusen gånger om. Jag har givit dig allt och jag har ingenting kvar, för dig ska jag göra det tusen gånger om.

En blandning av samtal med vänner, bloggläsning, bokläsning, musiklyssning och tv-series-tittning har gett mig någon sorts ny nyttig insikt om livet. Att livet är konstant. Allt är samanhängande. Jag planerar för nästa år som om det är en annat del av mitt liv och inte har något med det livet jag lever nu att göra. Men det är samma. Jag har glömt bort det. Det jag gör nu är mitt liv. Det jag vill göra senare kan jag göra nu. Det är samma.

Jävligt skrämmande insikt.